Vad ska man säga om den här dagen än så länge? Vaknade väldigt tidigt och väntade till klockan halv ett innan jag fick någon att prata med, kan säga att jag var rätt pratglad vid det laget. Medan hela sverige sov, som normala människor gör klockan sju på morgonen, satt jag framför datan och gjorde mina läxor. Kul, har inte kommit så långt än. Sen städade jag frenetiskt i huset och försökte göra någorlunda fint här hemma, och sen kom katastrofen för dagen. Johanna kommer med dåliga nyheter angående hennes vovve, och därmed tillägnades denna dag till en mängd olika funderingar. Sen när Johanna gick hem för att äta passade jag på att vika och tvätta tvätten, inte det roligaste direkt när hela huvudet är ockuperat av tankar. Sen blev det rena rama helvetet här hemma när de borttappade föräldrarna kom hem från sina dagar ute med hundarna, det blev bråk ungefär så fort de klev innanför dörren. Varför är jag inte förvånad? Men nu har jag gråtit klart över det och har förtryckt alltsammans, låter det nyttigt - njee?
      Vilket som avslutade jag och Johanna kvällen med en massa godis och Sex and the city! It's to die for!

Känner mig helt känslomässigt urladdad för tillfället, det finns så mycket känslor att bearbeta att jag inte vet var jag ska börja. Orkar inte.

Neej dags att sova, godnatt på er! Puss och Kram ^^